Finland – igen och igen..

I DN den 17 mars hyllar Per Kornhall den finska skolan, igen. Jag har två utbildningsprojekt med Vasa, Österbotten, Finland. Det ena är ett VET-PRO projekt inom Leonardo Life Long Program. Syftet med det projektet är att fortbilda lärare och annan skolpersonal genom att jobbskugga på plats och utbyta erfarenheter mellan våra skolor. Fyrtiosex av våra femtiofem anställda kommer att vara minst sex dagar i Vasa, på Vaasa Yrkesinstitut. Dessutom har vi ett elevprojekt inom Nordplus, där jag var värd för 9 finlandssvenska gymnasieelever i tre veckor.
Jag ifrågasätter Finlands skolors överlägsenhet i jämförelse med dem i Sverige. Och jag blir aningen förvånad när jag hör omfattningen av hyllningskörer. Visst finns det att lära av Finland, massor. Precis som vi har massor att lära av historien, precis som Hans Bergström skrev om i DN, fredagen den 23 mars, länk. Men på många sätt är Sverige och svenska skolor överlägsna Finland.

En sak som har fascinerat mig är när jag hör Socialdemokraterna hylla Finlands skolsystem och samtidigt skäller på Björklund när han arbetar för att skapa en större skillnad mellan de teoretiska och yrkesförberedande gymnasieprogrammen. I Finland läser man helt och hållet annorlunda kurser på yrkesförberedande utbildning än på en teoretisk gymnasieutbildning och kurserna på yrkesprogrammen i Finland är inte lika lätt  valideringsbara som på yrkesprogrammen i Sverige. Går man på ett yrkesprogram i Finland läser man yrkesanpassade kurser i samhällskunskap, svenska, matematik – och dessa kurser håller mycket låg nivå. Däremot om man läser på ett teoretiskt gymnasium läser man högskoleförberedande kurser i samtliga ämnen, ofta på en mycket mer hög teoretisk nivå. Oftast, om inte alltid, är dessa program placerade i rent fysiskt olika och helt sinsemellan separata skolor, vilket i och för sig även är fallet i Sverige ibland även om vi även har många gymnasieskolor med blandade programutbud.

I Sverige erbjuds man i det nya systemet, GY2011, att välja till kurser för allmän behörighet samt att kurser är valideringsbara, mellan programmen. Till exempel om man läser Samhällskunskap 1a1, vilket innebär en 50 poängskurs men där man kan välja till Samhällskunskap 1a2, ytterligare 50 poängskurs, vilket blir lika med  Samhällskunskap 1b, en 100 poängskurs, vilket är kursen som man läser på ett teoretiskt program. Länk. Ett finurligt system. Omöjligt i Finland med deras mer segregerade skolsystemet.

Idag i DN, länk, skriver Per Thullberg, professor i historia, f d rektor vid Södertörns högskola och generaldirektör vid Skolverket 2003-2010, att skolan i Sverige måste åter förstatligas och att det är decentraliseringens fel att svenska skolan når bottenresultat.

Nå, är det kommunaliserings fel, friskolereformens fel, eller 68-års vänsterrörelse fel som aktivt demonterade svensk skola och sänkte svenska lärarkårens status, rykte och löner. Om detta tvistar de lärde, och analys och reflektion är viktig. Men det är betydligt mer intressant att fokusera på – vad gör vi nu?

Mina förslag är:

  • frys lärarutbildningar i Sverige. På Södertörns lärarutbildning för HT 2012 var 32 platser av 130 upptagna… !

Svenskt Näringsliv ligger bakom skapandet av en ”fri” lärarhögskola, ett bra förslag. När jag gick på Lärarhögskolan i Stockholm uppvaktade vi rektorn på lärarutbildningen därför utbildning på LHS i Stockholm,  var undermålig, flummig, och var en chock för oss studenter när man efter några terminers universitetsstudier kom dit. Standarden var usel. Vi fick lära oss att bli lärare den hårda vägen, på praktiken, och genom kunniga och empatiska äldre kollegor.

  • Skapa övningsskolor. Låt dessa övningsskolor var förlagda till områden där skolor behöver lyftas och utvecklas. Låt metodiklektorer, pedagogiklektorer, och didaktiklektor undervisa på plats i skolan, knutna till undervisning och klasser.
  • Skapa sammanhållna skoldagar. Rutin behövs i skolan. Börja skoldagen samlad även på högstadiet och gymnasiet, precis som man gör på de lägre stadierna och avsluta skoldagen sammanhållen. Vilket innebära bättre resursutnyttjande, vilket skulle kunna frogöra resurser och ge möjlighet till minskade klasser i alla övnings- och färdighetsämnen såsom matematik och modersmål.
  • Kortare sommarlov i svensk grundskola. Korta med en till två veckor för elever och två till tre veckor för lärare. Bättre resursutnyttjande. Många elever tappar kunskaper under de långa sommarloven, speciellt känsligt i de lägre stadierna när det är viktigt att utveckla läsförståelse, en grund i flesta ämnena. Lycka till med att få lärarfacken med på det här..kan dock gå med en rejäl höjning av lärarlöner.
  • Fler undervisningstimmar på låg-och mellanstadiet, i svenska, matematik, modersmålsundervisning och idrott. Idag är det många timmar på fritidshemmen i lågstadiet, en timme mindre på fritidshemmet och en timme mer till undervisning per dag på de lägre stadierna ger bättre förutsättningar att ge eleverna en bättre grund att stå på.
  • Ökade resurser till didaktisk forskning. Anställd forskande lektorer på grundskolor och gymnasieskolor.
  • Mer satsning på modersmålundervisning, uppvärdera ämnet och stöd lärarna som undervisar i modersmål så större professionalism utvecklas och mer forskning bedrivs i ämnet.
  • Förstatliga skolan och börja med gymnasieskolan, och jobba med förstatliga uppifrån och ner, åldersmässigt.
  • Ta bort den platsförlagda reglerade arbetstiden, men öka undervisningstiden med en timme för alla utom modersmålslärarna, svensklärare bör ej ha mer undervisningstid i sin tjänst för att kunna följa upp och rätta.

Så kommer nog finländarna farande över vattnet.

2 reaktioner på ”Finland – igen och igen..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s