Höger och vänster i politiken

”Alltid samma sak: Längst till höger finns de dumma. Längst till vänster de hysteriska”

Lore Lorentz

I Sverige har politiken politiserats till höger och vänster, rött och blått, borgligt och socialistiskt. Vårt proportionella valsystem inbjuder till alliansbildning för att kunna regera och för att kunna bilda en stark regering som kan behålla initiativet och styra landet.  Även i kommuner och landsting har partiblocken blivit en realitet. För borgerligheten att kunna lyckas bryta decennium med socialdemokratisk majoritet, krävdes en moderat partiledare utan prestige och med en praktisk läggning till politiken.  En eloge till Fredrik Reinfeldt och de andra borgerliga politikerna för att Alliansen blev politisk verklighet i Sverige. I många år i Sverige fanns inget alternativ till socialdemokratin, och deras minoritetsregeringar avlöste varandra i löpande takt, svagare och svagare, men med samma hunger på makten och ett politiskt tolkningsföreträde som har varit – så här i efterhand – bitvis fullkomligt, trots en stor borgerlig press.

Det finns nackdelar med blockpolitiken också, problemet att profilera sig, kräver en partiledare som kan både signalera samarbetsvilja och trohet till sitt parti och sina medlemmar. Jan Björklund har lyckats med detta, och vi har fått tunga politisk ministerposter, samt kommissionärs rollen. Skillnaden mellan moderater och folkpartister är att vi inte vill privatisera av ideologiska skäl utan offentlig eller privat regi spelar inte roll det är brukaren, patienten, eleven som spelar roll. När får han eller hon bästa vården, undervisningen eller omsorgen? Inom socialdemokratin finns en övertro på det offentliga inom moderaterna en övertro på det privata. Sanningen är att det finns bra och dåligt inom båda lägren och det krävs en aktiv och kräsen medborgare att välja och välja bort. Vilket kräver så mycket av oss ibland, alla dessa val, utropar vi alla till mans. men kan någon idag tänka sig att inte kunna välja förskola, skola, telebolag eller elleverantör? Marknaden är ibland omöjlig att få grepp om, så sant. Det allmänna och offentliga kan aldrig plockas bort, måste finnas som garant, kvaliténorm och trendsättare.

”Begreppen höger och vänster betyder endast något där det också finns en mitt”

Denis de Rougemont

Jag är rädd att offentlig sektor skall proletariseras, röda blocket är mer intresserad av antalet vuxna än kunniga och kompetenta människor inom sjukvård, skola och omsorg. Det avslöjar deras syn på utbildning och kunnande. Socialdemokratin gjorde en bra sak med Sverige. Mycket av klasskillnader mellan arbetare och tjänstemän suddades ut, och alla fick det bättre ekonomiskt under tillväxt åren. Men – som Hans Bergström skriver i kolumnen i DN den första juli- ”status och självrespekt hos viktiga professionella kårer har fallit. Lärare, ingenjörer, sjuksköterskor är några.”

Det måste löna sig att arbeta, det handlar inte om att straffa sjuka eller arbetslösa, det handlar om… att det måste löna sig att arbeta…

2 reaktioner på ”Höger och vänster i politiken

  1. Inspirerande. Läser Birgitta Almqvists bok om Stasi i Sverige. Känner mig berörd och – kanske – dum. Det var mycket vi inte fattade under vänstervågens dagar. Så det känns helt rätt att vara liberal: varken dum eller hysterisk, bara helt lagom! Eller är vi hysteriska?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s