Sveriges bild av Japan del III

Det här inlägget kommer att handla om japansk utbildning och skolor i Japan. Det vi svenskar främst tänker på när vi tänker på japanska skolor är disciplin och tonvis av läxor. Vilket stämmer med verkligheten. Men det som överraskar är hur bra japanska barn trivs i skolan jämfört med amerikanska och europeiska skolbarn, trots hård disciplin och läxor. Och läxor i Japan spänner inte bara över kvällarna utan även ofta över helger och lov.
Anledning till den höga trivseln trots tuff arbetsbelastning tror jag är att skolan har tydliga krav, samt är väldigt grupporienterad. Grundskolans undervisning i Japan kvalitetsgranskas regelbundet. Undervisningen är mer öppet elitorienterad och krävande för eleverna.
Om ni vill ha mer bakgrundsfakta över skolan i Japan följ länkerna, översikt över det japanska skolsystemet mer om det japanska skolsystemet .
Det japanska skolsystemet reformerades efter andra världskriget och de styrande i Japan anammade mycket av det amerikanska skolsystemet. Men barnuppfostran i Japan fokuserar på gruppen, inte individen som i USA, och den japanska kulturen är mycket annorlunda mot den amerikanska, och anglosaxiska kulturen. Sammanfattningsvis kan man väl säga att skolformen är amerikansk men innehållet traditionellt japanskt.
Mina japanska vänner berättar att man i japanska skolor inte förlitar sig enbart på anställd städpersonal utan att eleverna tillsammans med lärare och ibland även rektorn städar i skolan, något som skulle vara otänkbart i en amerikansk skola, eller i en svensk skola. I Japan har man en annan syn på hygien och städning. Jag glömmer aldrig när jag stod i hissen i ett japanskt varuhus och en affärsman i oklanderlig och mycket dyr svart kostym, steg in i hissen samtidigt som en lokalvårdare dyker upp och mycket långsamt börjar dammsuga listerna på hissens öppning. När städaren efter en ganska lång stund var klar, bugade sig affärsmannen mycket djupt och långsamt för städaren och tackade honom för att han utförde sitt arbete.
Japanska elever har uppgifter, ansvarsområden som man ansvarar för och inför loven storstädas skolorna.
Bilder från japanskt skolliv, länk
20130217-121054.jpg
<a
Skolorna har också rätt stränga regler för elevernas yttre. Pojkar ska ha kort hår, lärarna tillåter inga målade naglar, de flesta skolor, både privata och kommunala, har skoluniform, speciellt i de högre stadierna.
För mer fakta om japansk skolkultur följ länken

Vår dotter som är tio år åker till skolan klockan 7.20 på morgonen. Jag åker alltid med henne och vi åker buss även om den tar längre tid än tunnelbanan, men det är för trångt på tunnelbanan i Tokyo under rusningstid. På bussen är det mest skolbarn med föräldrar och pensionärer. Skoldagen är från 8.20-15.00 sedan har hon eftermiddagsaktiviteter till klockan fyra. Utom på fredagarna då hon har Svenska skolan från ca 17-19. Många japanska skolbarn går i skolan på lördagarna även om staten officiellt tog bort lördagsundervisning år 2003.
Min dotter går en internationell skola vilket innebär att undervisningsspråket är engelska. Det är en flickskola från ålder 3-18 år. Skolan är indelad med kindergarten från 3-6 år, Junior School 7-10 år, Middle School 11-14 år och High School 15-18 år. Man går efter fyllda år och inte vilket år man är född när man börjar skolan, vilket innebär att barn födda sent på året börjar med kamrater födda året efter.

Det är tufft att börja skolan när man är liten på andra sidan jorden. Nytt språk, nya kamrater och mycket är annorlunda. Förutom engelska har matematik varit en utmaning. Att plötsligt befinna sig i en klass med kamrater runt omkring sig som har haft fyra gånger mer matematikundervisning än vad man själv har haft, har varit ett bryskt uppvaknande. Svenska skolans elever har dåliga kunskaper i matematik i en internationell jämförelse, framförallt med Asien, men även resten av världen. Det är ingen ny insikt, den nedåtgående trend gällande kunskaper i matematik bland svenska elever är en gammal nyhet. Frågan är varför man inte kan vända trenden i Sverige. Jag tror läraryrket låga status, samt lärarutbildnings låga attraktionskraft och kvalitet, är de viktigaste orsakerna. Personligen förstod jag inte matematik förrän jag kom till USA i tonåren och fick en didaktisk kunnig lärare som delade upp matematikämnet i olika byggstenar, delämnen, såsom geometri, algebra, statistik med mera. I Sverige hänger inte alltid matematikstudierna ihop utan de hänger löst i luften för många elever. Metodik krävs för att få kunskaper att fästa vid varandra. Jag blev glad när jag läste följande artikel, svenska elever är värda bättre och mer undervisning i matematik.
Många japanska barn och ungdomar går i ”cram schools” (juku/塾) på kvällarna. En anledning är att man vill komma in på attraktiva högstadieskolor, vid ca 13 års ålder, som har tuffa inträdeskrav. Alla universitet, vissa gymnasieskolor, en del högstadieskolor och ibland även mellanstadieskolor har inträdesprov (nyuugaku-juken/入学試験). Vissa skolor, speciellt privat skolor har uppflyttning till högre klasser utan examensprov vilket underlättar för eleverna och tar bort mycket stress.
Japanska skolor är uppdelade i tre termins system, och första terminen börjar i april. Nio års grundskola är obligatorisk men cirka 95% fortsätter till gymnasiet. Ungefär 80 % av japanerna fortsätter till högre utbildning efter gymnasiet.
Majoriteten av japanska barn går på kommunala skolor, cirka 90%, och alltid den närmast hemmet. Men många japaner lägger stora summor på privata skolor till sina barn. Privata skolor i Japan är mycket dyrt.
I skolan i Japan är ordning och reda i klassrummet – självklart. Första veckan i skolan dramatiserade min dotter och hennes kamrater skolans ordningsregler, sedan jobbade man vidare med trivselregler under bildlektionerna. Mycket typisk japanskt.

00250519-112856.jpg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s