Reflektioner från skuggan i skolans reformarbete

Idag blev jag själaglad! Sedan jag blev skolpolitiker för FP har jag kämpat för mer resurser till utsatta skolor, skolor som ekonomiskt, socialt och på andra sätt bär en tyngre del av ansvaret än andra skolor. Nedan citat från Jan Björklunds nyhetsbrev:
”……när en kommun ska fördela resurser mellan olika skolor måste hänsyn tas till vilka elever som finns på respektive skola, men i dag finns det kommuner som inte alls beaktar elevernas bakgrund. Jag vill skriva in i skollagen att kommunerna ska fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer, så att det kan finnas fler lärare och speciallärare på de skolor där behoven är större. Dessutom vill jag öronmärka karriärtjänster till skolor i utsatta områden.”
Du kan läsa hela intervjun i DN, länk här.
Anledningen till att dessa skolor skall få mer resurser är för att kunna genomföra en kvalitativ undervisning. Jag tror pengar spelar roll, men VAD man lägger pengar på spelar ännu större roll. Det är extremt viktigt att pengarna går till rätt saker, nämligen till eleverna, till undervisning och lärande. Under nittiotalet gödslades med projektpengar till skolorna, pengar som sällan kom eleverna till gagn, tyvärr. Jag har varit på galna och extremt kostsamma projekt, alla finansierade av staten och Stockholms kommun. Låt oss inte vandra på den vägen igen.
Något som bekymrar mig är att kraven på lärarlegitimation kommer att kräva att många lärare som idag är verksamma och erkänt skickliga pedagoger måste få sina pedagogiska kompetenser såväl som akademiska kompetenser validerade. Denna möjlighet till validering skall i första hand gälla lärare som har fast anställning och en del av kostnaden måste betalas av arbetsgivaren som har valt att anställa en icke behörig lärare( på bekostnad av en behörig?). Något man måste ta i beaktande var att lärarutbildningen genomgick också stora förändringar under den här tiden, från mitten av åttiotalet ända fram till nu har kursernas innehåll och behörighetskraven skiftat snabbt, precis som erhållna titlar efter lärarexamen. Detta har i sin tur försvårat det administrativa arbetet av genomförandet av utfärdandet av lärarlegitimationen eftersom kraven har varit väldigt olika och skiftat mycket snabbt. Min åsikt är att röran kring lärarutbildningar i Sverige är ett symtom som bevisar att skolan i Sverige är genom politiserad.
Men att vi ska ha behöriga lärare är en självklarhet, det handlar om elevernas rätt till professionellt bemötande och rättssäkerhet i betygssättning.
Fast, jag tror ändå att det största sveket mot svensk skola och dess elever var att man under den här tiden bytte attityd till lärandet, kraven blev otydliga och det fanns ett luddigt budskap om att man inte behövde plugga, och att allt lärande ska vara roligt eller lustfyllt. Lärandet sågs på som en produkt istället för en process. Lärare skulle inte kallas lärare utan handledare, och handledaren skulle coacha eleverna fram till kunskap. Jag har varit på fortbildningar där kursledarna har sagt att lärare är ett fult ord. Berätta jag om det i internationella sammanhang tror man att jag skämtar, men tyvärr.
Men fakta är att, för att bli bra på fotboll måste man träna, vill man bli bra på matematik måste man plugga, och vissa måste jobba mycket mer än andra. Begåvning faller olika, men med hårt arbete kan man nå längre än vad man tror. Får man dessutom en skicklig tränare, eller lärare, som är kunnig i sitt ämne och engagerad i sina elever, då sker utveckling. Men för att använda engelskan till hjälp, ”the teacher teaches” men ”the students learns”.

Och fortfarande är det laddat att prata om disciplin och arbetsro i klassrummen. Hur många vuxna skulle orka att sitta i den ljudnivå som råder i en svensk genomsnittlig årskurs sexa, och arbeta? Min dotter säger att det bästa med skolan i Japan är att det är lugn och ro, och att hon slippa sitta mellan några stökiga elever som krockkudde. Hennes självförtroende i lärandet har nått nya höjder.

I Sverige under nittiotalet genomgick svensk skola enorma förändringar, bland annat genom kommunaliseringen av den svenska skola, men även friskolereformen förändrade skolkartan i Sverige på ett drastiskt sätt. Under vägen gjordes det en del ordentliga klavertramp, ofta var syftet gott men konsekvenserna blev tragiska. Till exempel när det gäller språk. Språk är tungt att läsa, man måste plugga, finns ingen genväg, och med nittiotalets skolreformer monterades den svenska språkundervisning ner. Sverige hade kanske haft en av världens bästa obligatoriska språkutbildningar för barn och ungdomar. Vi som var födda på femtio- och sextiotalen fick gå i svensk skola när den var som bäst. Jag kom ihåg att jag började läsa engelska i årskurs tre på lågstadiet, tyska började jag läsa i årskurs sju på högstadiet, och i gymnasiet började jag med franska. På gymnasiet läste jag även affärsengelska, ”Business English”, och affärstyska, ”Deutsch für den Beruf”. Men kraven sänktes i svensk skola i slutet av åttiotalet och i början av nittiotalet. Eleverna fick höra att språk är tungt, och svårt och att ”alla pratar ändå engelska”! Snabbt sjönk språkkunskaperna i Sverige gällande andra språk än engelska. Idag är färre människor än någonsin trespråkiga i Sverige.
Idag läser jag japanska. Språkstudier är krävande. Men det öppnar ditt sinne, motverkar fördomar, stimulerar din hjärna, länk här, och leder till att man blir attraktiv på arbetsmarknaden.
Jag önskar att vi i Sverige skulle göra omfattande satsningar på språkreformer och modersmålsundervisningen, och på så sätt placera Sverige – inte bara som kunskapsnation – utan även som språknation, på en framskjuten plats på världskartan. Visst behövs satsningar på matematik och naturvetenskapliga ämnen men det är viktigt att lyfta fram humaniora. Varför då?
Jo, för språkkunskaper främjar frihandel, möjliggör världsfred och skapar livsglädje.

“That is what learning is. You suddenly understand something you’ve understood all your life, but in a new way.”
― Doris Lessing

2 reaktioner på ”Reflektioner från skuggan i skolans reformarbete

  1. Hej Amie !

    Hoppas du har det bra i Japan. Här i Svedala är det mesta som vanligt. Den 10 april kom SKL:s rapport ”Öppna jämförelser 2013”. Rapporten visar att Värmdös kommunala grundskolor inte blir bättre utan sämre. Förförra året låg vi på 9:e plats i länet, förra året på 10/11 plats och nu har vi rasat till 14 plats. Kommunens mål att Värmdös skolor ska bli bland de 4-5 bästa i länet till 2014 lär därmed bli svårt att nå. Här skulle kanske Björklunds förslag om differentierad skolpeng kunna bidra till att vända skutan rätt. En sådan differentiering har emellertid redan föreslagits av oppositionen i Värmdö (S). När frågan var uppe i KF 2012-12-12 blev det, förstås, tummen ner. Som jag uppfattat det har majoriteten mycket svårt att ändra sig, särskilt om något föreslagits av oppositionen. Ska bli intressant att se hur de, särskilt FP, tänker ta sig ur detta dilemma.

    Många vänliga hälsningar

    Henrik Paulsen

    • Hej Henrik, Tack för din kommentar. Allt bra här, trivs i Japan och Tokyo även om man längtar hem ibland. Tråkigt med rankningen. Jag föreslog differentierad skolpeng i våras och ville få bred politisk uppslutning bakom förslaget. Även karriärstjänster eller lektorstjänster för socialt utsatta skolor är ett förslag jag har lagt, MP stöder förslagen som är lagda i sann socialliberal anda. S vet att jag la fram förslaget i våras, både internt och externt. Det är viktigt att Folkpartiet för någorlunda lika politik över hela landet för att vi ska vara trovärdiga mot våra väljare. Sedan får man lära sig att kompromissa i koalitioner men man måste vara tydlig med sin politik, vad man kämpar för. Men man kan inte alltid ge sig, då kan man lägga ner sitt parti, varför ska man rösta på ett parti som alltid stödjer ett annat parti och kompromissar bort sin särart och sin politik. Sayonara!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s