FP:s språkkrav – förväntan eller förtvivlan?

I dagens DN möter mig en rubrik som gör det svårt att vara socialliberal och folkpartist. Det fanns en tid då man tyckte att FP var för luddiga och mjäkiga. Ingen skulle kunna påstå det idag. Kravliberalism har blivit lika med folkpartiet. Det finns fördelar med att ställa krav i ett samhälle eftersom kravlöshet invaggar människor i en ansvarslöshet för sitt eget liv och sin egen framtid.

Det som jag förmodar ligger bakom förslagen är de språkenklaver som uppstår i visa av våra förorter där utanförskapet växer sig snabbare och snabbare.

Jag ska flytta till Japan inom snar framtid, och jag kämpar med japanskan, såsom resten av familjen. Det är svårt, mycket svårt att lära sig ett nytt språk i vuxenålder. Kräver tid, engagemang och förmåga. Man blir aldrig en fullvärdig del och medborgare av ett samhälle om du inte kan språket, därför kämpar vi på..

Men jag kommer inte ansöka om japanskt medborgarskap, iallafall inte som det ser ut i dagsläget, nöjd med mitt svenska medborgarskap. Och Sverige är ett land som har fördelen av att kunna erbjuda trygghet och välfärd till sina medborgare. På ett mer personligt plan så identifierar jag mig som svenska, via mitt modersmål och min uppväxt. I mitt fall är det okomplicerat, men i många, många andra människors liv är det mycket mer komplicerat.

Men ponera, att min dotter, vill stanna i Japan, gifter sig och blir japansk medborgare, och vill ha sin gamla mamma hos sig (=jag). Och att jag inte har några släktingar, och vänner kvar i Sverige. Skulle jag då inte kunna bli fullvärdig japansk medborgare på grund av min oförmåga att läsa och förstå japanska på ett godkänd nivå – nej, faktiskt inte, utan språk kunskaper, inget medborgarskap, länk. En mängd länder har språkkrav för medborgarskap. (Jag kan dock inte exakt redogöra för vilka länder, har bara kännedom om Japans språkkrav för medborgarskap.)

Vilka språk man talar är viktigt för en människas identitet. Globaliseringsrådets utredning angående språkkrav befäster behovet av adekvata språkkunskaper för att kunna delta i ett samhälle, länk. Där ges en historisk exposé över medborgarskapet, hämtad från  sociologen TH Marshall som 1950 formulerade en klassisk teori om medborgarskapets utveckling i västvärlden. Marshall delade in medborgarsskapet i tre dimensioner: en civil, en politisk och en social dimension. Genom att dessa dimensioner också fångade in en kronologisk utveckling mot ökade fri- och rättigheter menade Marshall att medborgarskapets historik kunde beskrivas som en väg mot en allt mer integrerad samhällsgemenskap. En utveckling som enligt Marshall startade på 1700-talet med civila rättigheter, baserade på principen om allas lika rätt inför lagen. Nästa steg, de politiska rättigheterna, som kom på 1800-talet då en allt större del av befolkningen fick rätt att delta i landets styrelse genom rösträtt. På 1900-talet utvidgades medborgarskapet till att även innefatta vissa sociala rättigheter. Enligt denna tankegång kom således rättstaten att kompletteras av demokratin och sedermera även av välfärdsstaten.

De flesta länder har likande definition och kravprofil på medborgarskap, nämligen den juridiska termen jus soli, ”född (på) jord” och jus sanguis, ”född av blod/släktskap”.

 Attribution and acquisition of citizenship are structured on two principles: jus soli (the conferral of citizenship to persons born in the state’s territory, or soil) and jus sanguinis (the conferral of citizenship to persons with a citizen parent or parents, or blood). Most nation-states base their citizenship laws on a combination of jus soli and jus sanguinis.

Citizenship in a Globalized World, By Greta Gilbertson, Fordham University

Jag vet inte om språkkrav är rätt väg att gå, det smakar illa i munnen, när jag säger det, och det klingar falskt i öronen, när jag hör det. Men jag förstår utmaningarna som ligger bakom kraven. Medborgarskap handlar om identitet och att få tillhöra en gemenskap, den gemenskapen måste få vara stor, vid, tolerant och humanistisk. Men med artikulerade språkkrav krymper gemenskapen, och fler ställs utanför.

Språkkrav känns förlegat, och uttrycker förtvivlan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s