Turist på skoltid

I media har det under den gångna veckan uppmärksammats att elever är borta under terminerna – främst Thailand – under ett antal veckor. Det här händer hela tiden, kontinuerligt. Under den första veckan på vårterminen, tillbaka i skolan kom två elever, i årskurs tre på gymnasiet, fram till mig och informerade att de kommer att vara frånvarande under två hela veckor från undervisningen. Thailandsresor med familjen är anledningen. Ytterligare en elev kontaktade mig efter sex(!) veckors frånvaro, varav fyra i Thailand med föräldrar, att han ville återuppta sina studier och ville ha uppgifter och hjälp av specialpedagog för att hinna ifatt sina klasskamrater…
En annan elev spenderade fyra veckor på Bali, eller Maldiverna, och vill återuppta sina studier…
Vad säger ni? Ska jag lägga energi på att hjälpa eleverna att nå upp till Godkänt? Vad krävs av mig som offentliganställd gymnasielärare? Vilket ansvar har eleverna och föräldrarna?
I medierna har det låtit som det är elever med utländska rötter och familjer som åker utomlands under terminen, för att hälsa på släkt, men det stämmer inte med mina erfarenheter.

OBS! Jag pratar inte om några dagar i samband med terminsslut, jag talar om veckor på gymnasiet i en kursutformad gymnasieskola!

10 reaktioner på ”Turist på skoltid

  1. Om du är klassföreståndare/ämneslärare och ansvarar för ett antal barn så förmodar jag att du har fullt upp med det löpande. Jag förmodar att även andra lärare har fullt upp med sina klasser och ämnen. Som jag förstått det så finns det inte någon dötid för lärare nuförtiden, om det nånsin funnits. Detta borde innebära att du får ta tid från de barn som inte skolkat för att hjälpa de som skolkat. Det tycker inte jag är rätt mot de som tar skolan på allvar. Alltså, någon insats från din sida tycker jag inte kan begäras, inte heller från skolan i övrigt. Skolkarna har ju gjort ett val, skolan är inte så viktig för dem. Då får man väl acceptera sämre betyg alternativt att man får gå om, om man nu gör det nuförtiden. Annat hade det varit om det varit fråga om barn som på grund av handikapp eller annat oförvållat skulle behöva extra stöd, då får skolan/politikerna skaka fram resurser.

  2. Nej, eleverna åker på egen risk så att säga. Om några månader kan de ju åka vart de vill, så varför ska de ha ledigt mitt i skolarbetet? Om föräldrarna inte vill lämna sina ungdomar ensamma hemma borde de kunna ordna nattkvarter hos någon kompis.
    De har ingen rätt till extra stöd i för familjeresa.

  3. okej om man kommer innan och meddelar att man ska bort och
    vill veta vad man kommer missa, då menar jag om man är borta 1
    vecka. Vad jag vet så får vi inte ens ta ledig så dessa elever har
    inte fått ledigt, utan på papper kommer det stå skolk, det är sista
    terminen i skolan. Våra veckor inne och ute på skolan är så
    intensiva att om man är borta 1 dag så känns det som veckor. Men i
    slutändan så får eleverna ta konsekvenserna. Amie kära fröken, alla
    har fått ut kursplanen, hänvisa till den, ge dem uppgifterna
    (stenciler), behöver de hjälp så får de ta hjälp av sina kamrater,
    de har satt sig i denna situation och får ta sig ut
    själva.

  4. Håll hårt på dig, stå stark, föräldrar och elever som gör dåliga val ska inte curlas för att komma rätt igen!

  5. Vad är kunskap? Är skolans krav på mätbar kunskap viktigare än annan kunskap? Att sitta på tråkiga lektioner ock läsa gamla böcker passar inte alla.

    En Thailandsresa ökar elevens förståelse för andra kulturer och språk. Men också naturvetenskap, geografi, fysik, kemi, biologi och matematik. Det är kunskaper som man får automatiskt med att resa. Det är kunskaper som är viktiga i en global värld. Skolan borde vara mer flexibel och använda elevens erfarenheter och andra kunskaper som förvärvats under resorna. Dessutom så kan man med dagens teknik hålla sig uppkopplad till skolan och genomföra de viktiga formella kunskapskraven t.ex. genom e-mail och skype.

    Skolan är på väg åt fel håll. Man uppmuntrar kadaverdisciplin istället och obligatorisk närvaro a-la 1800-tal och tidigt 1900-tal istället för att bejaka och stimulera elevernas kunskapstörst.
    Det är inte eleven det är fel på. Det är skolan.

    De barn som reser bort tillhör den övre socioekonomiska gruppen. De har knappast problem. Det är de svaga som har problem med kunskapsinhämtning. Det kanske vore mer rättvist att de också fick åka till Thailand? Även en resa till Grekland och Aten kan öka kunskapen om demokrati och mänskliga rättigheter. Kompetenta lärare är fundamentalt för inlärning. Där brister det stort. Studieresultaten skulle nog bli bättre med att bejaka elevens sätt att vilja få kunskap. Skolan måste samarbeta med föräldrar och stimulera inlärning och kunskapsiver.
    Nej, tänk om!
    Tänk tvärtom!
    Där finns lösningen för Världens bästa skola!

    • Hej Cicero,
      det finns massor av kunskap, skolan mäter en begränsad del. Och den delen är lagfäst i styrdokument så barn och ungdomar inte ska vara utlämnade till lärares (god)tycke och intresse. Sedan förvaltar och förverkligar olika människor sina kunskaper på olika sätt – som de har frihet och vilja till. Man kan lära sig massor av en semesterresa och resande i skolsammanhang är oerhört utvecklande, jag har hållt på med det i tjugo år och rest med elever i hela Europa och haft skolutvecklingssprojekt med ett flertal olika länder. Men det skall ej blandas ihop med en nöjesresa, som också bidrar till utveckling men är en helt annan sak. Lärande förutsätter motivation och drivkraft och gärna glädje. Och skolans strukturerande lärande och mätbara lärande är en grund till ett livslångt lärande, baskunskaper i språk, historia, samhälle, modersmål, yrkesteknik – ger självförtroende och trygghet för ett utvecklande liv.
      Tavk för inlägg i debatten!
      Amie

      • Tack Amie för ditt inlägg och svar.
        Sverige har inte världens bästa skola. Jag tror inte heller att vi får det med nuvarande attityd och kompetens. Varför? Det motiverar jag genom:

        *Lärarna behöver ständig kompetensutveckling. För det är morgondagens generation som utbildas inte dagens. Nu går tåget baklänges och man använder allt oftare hot och bestraffning mot barn som inte passar in i den industriella kunskapsskolan (nuvarande skolpolitik) fast vi är i informationssamhället. (det är skrämmande att så få lärare inte kan hantera datorer eller FB som elever använder dagligen. Det är som en analfabet ska lära elever läsa. Kunskaper är en förutsättning för att kunna konkurrera på en glokal arbetsmarknad. Med spetsen är vår flexibilitet och kreativitet om man jämför med andra länder. Därför är det otroligt viktigt att skolan uppmuntrar kreativiteten vid inlärning, inte bara i t.ex. teckning/konst. Att kunna vara kreativ är den absolut viktigaste framgångsfaktorn för Sverige i en värld där många länder gått förbi oss i antalet akademiker/ingeniörer per kapita.

        Därför behövs följande, enlig min mening.

        * Lärarna behöver ökad status där det finns ökad möjlighet med löneutveckling. Att det finns olika skolor som kan tävla om duktiga lärare/pedagoger är bra. I en enda kommunal skola skulle det inte finnas denna nöjlighet.

        * Skolan är i genomsnitt inte bra. Den klarar inte att lära ut eller stimulera inlärning. Det visar många mätningar på. Pedagogiken måste ändras och stimulera inlärande. Jag har fler barn som gått i olika skolor och är förvånad över att pedagogiken inte utvecklats mer sedan jag gick i skolan för en generation sedan.

        * Det finns individuell IUP men den tillämpas olika men är bättre än förr.

        * Det saknas från lärarnas sida medel att individuellt utveckla barnen och stimulera kunskapsutveckling. Nu är det korvstoppning som gäller. Man vill komma ifrån ”flumskolan” med ”korvstoppning” och disciplin. Närvaroplikten är förödande. Det är bättre med stimulering. Disciplin har direkt motsatt effekt för att individuellt skapa kunskapstörst.
        * Men skolans tonvilkt måste vara att stimulera kunskaptörst och kunskapsutveckling. Sedan kommer kunskaper rent automatiskt.

        Ett exempel: Många elever tycker, ”Det är in i döden tråkigt”, att räkna mattetal. Men om elever tillsammans löser matematiska problem och själva får söka en lösning och resonera kring det, så kommer den matematiska och logiska tänkandet av sig själv. Det stimulerar även mattetänket. Och det är det som är det viktiga. Så är det med all kunskapsinlärning.
        Skolans läroplan säger också att man ska stimulera barnens individulla utveckling och lärande. Men hur det ska ske finns nästan lika många uppfattningar om som det finns människor.

        Jag hoppas att min inspiratör Cicero och hans pedagogik också kan var ett föredömme för skolan, precis som retorikkunskaper. Dvs. ställ frågor, låt barnen leverera svaren med egna tankeprocesser. Låt dem ta reda på svaren själva. Hjälp dem att ta reda på svaren. Led i stället för att använda ”korvstoppning” och disciplin. Då kommer barn i tid, tycker det är roligt att lära sig och det blir lugn i klassen som i sin tur skapar förutsättningar för inlärning. Då lär sig eleverna både basnivån och flera nivåer till.
        Låter det ogenomförbart? Nej jag har upplevt det som förälder att mina barn fick det på en skola. Det gav dem förutsättningar att studera och lära och ta reda på fakta själva.

        Tack Amie, och alla ni som läser detta inlägg.

      • Hej Cicero, Problemet r inte lrarna, problemet r den brist p kunskap och kompetens som saknas bland en del lrare. Lrare r en yrkeskr som saknar kanaler fr att ta tillvara kollektiv kompetens. Det r inte lrarna det r fel p – det r deras brist p verktyg, och redskap som kan vara IT,IPad, smartboard, blyertspennor, bcker, pussel, dans med mera..! Om en lkare lyckas bota malignt melanom via en medicinskt metod, s sprids metoden fr att rdda liv. Fokus ligger p metoden inte lkaren. Jag tror p Lessons Study som en metod mjlig fr att professionaliera och f igng samtal – vad funkar, hr och nu? Forska om skolans stt och medvetengr lrandets mekanismer. Yrkesgrupper som inte anses vara professionella, ses som arbetskraft behver styras genom yttre pverkan, formas, lras., en nedvrdering och nedmontering av en yrkeskr. Men om man ser lraren som ett proffs precis som en lkare anses vara, d ska lrare bedriva forskning och lrande / p plats nra eleven, i klassrummet. Skynda p reformen med vningsskolor! Hlsar/Amie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s