Passa in!

När vissa öppnar munnen låter det gläfs, gläfs, skäll – rap – skäll….gläfs. Det är sådana där, vad heter de nu igen..alfahannar.

…Eller för att låna Katarina Wennstams ord: Kvinnorna offras i den manliga genikulten. Vissa män tror gärna att andra män som tycker som dem – är genier.

Det är bara riktigt trygga individer som vågar omge sig med kritiker, alltså ”nej-sägare”.

Vissa strukturer och ideal föder fram antidemokratiska och antihumanistiska ledare. Elitism och oförmåga till självkritik avslöjas i den valda retoriken. Nästa steg är fanatism. Fanatiker är de utan humor. Dock gärna skämt men då på andras bekostnad, det är en del av strukturen. Lite påtvingad ”dunk-i-ryggen”, ni vet, mobbarnas humor: ”Va, jag skämta bara, kom igen för f-n, lite får du väl tåla”. Som lärare har jag sett det, och lika vanligt i vuxenvärlden, mobbarna växer bara upp och går in i personalrummen. Nosar runt efter svaghet, och sedan gläfs, gläfs.

Människor med självinsikt har förmåga till empati. Och empati är källan till humor. En förmåga till självdistans, är att kunna garva åt sig själv. Charlie Chaplin, var en man som hade förmågan att se komiken i dena egna skepnaden, och få oss andra att skratta.

Charlie Chaplin var nog ett geni, iallafall en sorts geni.

Någon som har skrivit insiktsfullt om det här är den omtyckta israeliska författaren Amos Oz

Amos Oz, 7 november 2004, Literaturhaus, MünchenFoto: Shannon Och han är intivtagare till teskedsorden.

Nu till något som är rooooligt! På tal om att passa in..

Keep on laughing sisters and brothers.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s