På min skola vann SD skolvalet med 38 %!! I och för sig var valdeltagandet under 40 % och knappast signifikant. En vän reagerade på detta resultat med uttryckt förvåning eftersom vi har en stor andel elever med ickesvenskt ursprung. Men som jag har skrivit om i tidigare blogginlägg- se tidigare inlägg här – så motsäger inte det varandra. Rasism och fränlingsfientelighet är mer komplicerat än så….
Samtidigt så tror jag att bakom dessa röster ligger uppror och ifrågasättande av det man kan kalla ”det politiska korrekta vuxensamhället”. Men också en frustration och oro över segregation, utanförskap och rotlöshet. I dagens DN (söndagen den 7 november) så citerar jag följande ur artikeln om Jimmie Åkesson på sidan 15 del 1:
”SD väljaren definierar sig i högre utsträckning än i något annat parti som ”arbetare”. Lika många som bland Socialdemokraternas väljare, 41 % tillhör LO-kollektivet. SD väljaren är inte sällan en besviken socialdemokrat.”
I samma nummer på DN:S ledarsida tar Ylva Johansson ordet och försöker verbalisera och konretisera en framtidsväg för arbetarrörelsen. En väg ur den identitesförvirring som har uppstått inom Socialdemokratin och som det verkar så svår att komma ut ur.
På onsdag ska jag och mina elever få besök av ”Ungdomar mot rasism” ett besök jag har stora förväntningar på och hoppas ger uppslag till diskussion och samtal. Skolan spelar en central roll när det gäller kunskap och omvärldsanalys för unga människor, vi får inte sluta undervisa om svåra och svårförståeliga skeenden i samhället, vi måste ibland göra det lätta svårt och det svåra lätt. Men kärnan i så mycket av det hela handlar om kommunikation, och kommunikation handlar om språk. Eller dags för ett nytt citat:
”Språket är den viktigaste delen för att integreras i ett nytt samhälle. Svenskarna har varit för mjuka. De invandrare som kommit hit och vill stanna här, de skall också bli svenskar.”
Sagt av vår nationalskald Cornelis Vreeswijk, i boken av Klas Gustafsson om Cornelis.
socialliberal 