Surrogatmöderskap

Surrogatmöderskapet tillåtande eller ej, vill utredas av fem utav riksdagens åtta partier. En del liknar det vid spermiedonation och idag så finns det kvinnor i exempelvis Indien som ställer upp på surrogatmoderskap för ekonomisk ersättning. Ämnet rör inte bara manliga homosexuella utan även fall där kvinnor av medicinska anledningar inte kan gå igenom en graviditet.

Jag har haft fruktansvärda graviditet, lider av hyperemesis. Hyperemesis gravidarum betyder ”extrema kräkningar under graviditeten”. Hyperemesis börjar tidigt, vanligtvis innan femte graviditetsveckan och innebär ett fruktansvärt lidande. Räddningen heter dropp och tidig behandling. Under mina första två graviditeter fick jag inte förståelse, och rätt behandling vilket innebar att jag vägde knappt 57 kilo när jag födde mina två första barn. Jag kunde kräka 3o gånger eller på ett dygn… Med barn nummer tre låg jag på dropp och fick näringssprutor med B12, mådde mycket bättre. Hyperemsis är ovanligt, ca 2 % av alla kvinnor drabbas av detta tillstånd som tyvärr blir värre för varje graviditet. Väldigt lite forskning finns på området, tyvärr. Jag tycker personligen inte att Hyperemsis diagnos och tillstånd är anledning till surrogatmöderskap men det gör att jag förstår driften och längtan efter barn och en kropp som inte samarbetar..

Barbro Westerholm är Folkpartiets socialpolitiska talesperson i Riksdagen – hon har länge diskuterat frågan och citeras idag (den 5 november) i SVD i en bra artikel i ämnet. För Barbro Westerholm handlar det framför allt om att skaffa mer kunskap, om både barnens och värdkvinnornas situation. Hon vill ha en översyn av adoptionslagen och en internationell norm för ersättningen till kvinnorna.

–Vi måste undvika att kvinnor utnyttjas av män med feta plånböcker och se till att barn aldrig blir en handelsvara, säger hon.

Jag tycker frågan skall utredas och man måste se över hur man kan skydda kvinnan och barnet. Jag ser även fram emot att en utredning görs både ur juridiska och etiska och feministiska och medicinska och sist men inte minst, att man inte bara utreder utifrån ett heteroperspektiv.

En mycket viktig artikel i ämnet är familjerättssocionomen Lotti Sörelius inlägg den 30 oktober. Hon jämför de indiska surrogatmödrarna med den internationella organhandeln och berättar om ett rättsligt fall som har dykt upp här i Sverige och där hon har sökt juridisk vägledning i Tingsrätten men ej fått respons. Lotti Sörelius tar fram etiska och medicinska aspekter. Ett bra och angeläget inlägg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s